Rädsla och ånger

Låt mig börja med att säga att jag ångrar inte mycket i mitt liv. Givetvis har jag gjort några dåliga beslut ibland, men det är sånt som gör oss till människor. Jag är ej heller rädd för mycket men för att nämna något så: katter, insekter, ånger och att vara allt för sårbar.
Tanken har slagit mig att vi vet inte vilken dag som vi kolar vippen och lämnar allt i denna värld. Så om man ser över sitt liv, vill man faktiskt ångra något eller någon? Tänka "what if", hur saker och ting kunde varit annorlunga och saker och personer vi har missat. Därför borde man vara lyckligast om man tar tillvara varje ögonblick, möjlighet och chans man kan få?
Man borde lära sig av sina misstag och inte göra om samma tabbe gång på gång, och jag tror det är därför min rädsla för att vara allt för sårbar har uppstått. Kanske om man inte skulle ta så hårt på saker och ting som sker skulle detta inte vara ett allt för stort problem.
Vi vet helt enkelt inte när vi ser en person för sista gången och därför uppmanar jag alla att visa sin uppskattning gentemot människor som förgyller er vardag. Säg åt denne att ni tycker om denna person och försök finnas till för varandra. Mycket mer än så kan man inte göra.
Flummig måndag.
Peace Out!

Dirty Lobster and Public Behavior

Jag befinner mig just nu i Upplands Väsby. Har just ätit Chineese Food med la familia och nu är det den officiella "middas kviilon". Jag tänkte då slå på stort och skriva ett blogginlägg.

Jag bor några hundra meter från centrala Väsby och jag och min 11 åriga lillebror har varit ner och handlat lite dittan som dattan. Jag har varit bosatt i vasa ungefär ett år och finska är ett majoritetsspråk där. Med detsamma jag anlände till stockholm fick jag en språkchock redan i bilen. ALLT ÄR JU PÅ SVENSKA! Inte ens i en av de lokala spelbutikerna här så kunde ja krysta ur mig "nej tack, vi bara tittar" utan istället bad jag expiditen upprepa sig vad han sade och jag sade "öhm uhm ääh alltså öö, vi checkar bara läget liksom".

Jag skulle även ta hem två snuburkar åt en tjej. En tuff tjej trodde jag, men hon ville ha hem "Mocca granatäpple vit miniportion". Hur kan man säga åt den söta tjejen bakom disken att man vill ha något sådant? Jag harklade med lite å sade vad jag ville ha med grov röst. Halvvägs genom meningen så märkte hur ironiskt de låter att beställa något så feminimt med machoröst. Jag tror aldrig min röst har darrat så kraftigt som den gjorde efter denna upptäckt... Tjejen bara flinade å stirrade på mig... fail...

Jag har dessutom just köpt två böcker, vilket inte har skett sen jag försökte ta mig in på psykologi linjen på ÅA. Denna gång köpte jag "En Flickfotografs Bekännelser" av Bingo Rimér (Du vet, han som liknar som killen på kalles kaviar tuben)
och "Alla Får Ligga" av Henrik Fexeus. "jamen jag har ju något att läsa på flyget hem sen eller nå sånt" tänkte jag. Men vågar man faktiskt läsa något sådant på en offentlig plats? Eller får man en "desperat snuskhummerstämpel" då?




faktum är att jag bläddrade genom boken och konstaterade att detta är en bok för den som vill uppträda sig som en gentleman i damers sällskap ihop om att det slutar i sänghalmen(?) Denna bok kan ju inte vara mer än lyckad! Om ej annat så får man sig ett gott skratt. För hela 69 kr är det värt det. Så jag tänker läsa den även om det kanske inte är helt fullständigt korrekt uppträdande på en offentlig plats. Värre saker har man gjort på offentliga platser...








(P.S. Båda böckerna innehåller väldigt detaljerade bilder, vilket underlättar läsningen)


Attraktion

"Attraktion är generellt en dragningskraft som flyttar ett objekt till ett annat." (enligt Wikipedia)
Ett intressant fenomen som jag aldrig kommer att förstå mig på. Givetvis har människor olika behov i olika tider och därav har olika attraktioner till saker, människor etc etc. T.ex. När jag va liten var jag väldigt inne i chokopops och inte för så länge sen köpte jag ett paket och märkte att de inte alls smakade gott! Påminde mig om sött torrfoder.
Det samma gäller det med personer. Den personen du behöver vid ett visst skede i livet är av mindre vikt senare. Alternativt av lika stor vikt men fyller ut ett annat behov bara. Tack gode gud så är man omringad av personer som får en att må bra och stå ut med vardagen, börskrascher och annat skoj. Personer som förgyller vardagen genom att man kan snacka skit med dem, ha djupa diskussioner med, va helt slö och slapp och kanske lite lite korkad med, kopplas ihop med på ett fysiskt, själsligt och intellektuell invå eller helt enkelt kniper en i röven på Ollis. (Känn er träffade om ni så känner). BTW du fröken A, jag har två blåa fingeravtryck på vänster skinka.
Dock är det minst lika intressat om något rubbar en relation till något/någon, en händelse, en person, en känsla what ever, så kan två ting bli motsatta poler. Ej helt olikt två magneter eller Superman å kryptonit eller jag och mina chokopops. Dessa saker och personer håller man sig helt enkelt undan för inget gott kan komma ut av det, utan man bör fokusera på det som gör en lyckligast just nu. Människor har en tendens att glömma bort sånt. Sorgligt nog.

RSS 2.0